Nustart var det ja
Alltid när jag bestämmer mig för att det är en nystart, nu ska jag blogga igen! Då händer det något som får mig tappa lusten..
Men nu skriver jag för att jag helt enkelt kände att jag behövde, är rätt motigt just nu på många plan. Mest känslomässigt tror jag, som ett tomt hål i mig? Jag längtar så himla mycket efter att träffa någon, att ha någon att vakna upp bredvid igen, att älska och bli älskad igen. Gud så underbart det vore. Ska jag vara ärligt, är jag nog rätt ensam just nu, även om jag inte är det, så känns det så. Att det är därför jag längtar så. Men kanske också för att jag har bestämt mig att allt det gamla är över, att kanske inte ge folk en anledning att tro på vad rycktena här i Gnesta säger om mig.
Sen är det nog en till anledning, som fått mig vakna, på många plan och det är nog det som stör mig känslomässigt mer än jag inser. Men vad ska jag inte gå in på här, för det är privat för dom inblandade.